MAMMA VERAS BREV
I oktober månad 2018 damp ett tjockt konvolut ner i vår brevlåda. Avsändare var min kusin Ingela. Så här skrev hon: "Tittade igenom en låda med diverse saker efter mamma . Bland kak- och matrecept låg dessa brev. Tänkte att det kanske är roligt för dej att ha dem."
Ingelas mamma är alltså min moster.
Oj, vad glad jag blev och oj-oj så många tankar som föddes.
Allteftersom har en gott-och-väl hundrasidig berättelse vuxit fram: en bok med 56 brevavskrifter samt härtill en hel del fotografier och andra bilder. Alldeles uppenbart har en avgörande och förklarande pusselbit härmed lagts rörande mitt och mina närståendes levnadsfjät.
Den här berättelsen är mycket "nära". Den är därför upptryckt i en begränsad upplaga som huvudsakligast överlämnats till tätt-inpå-släktingar. Det mer "objektiva" materialet har härtill skickats till hembygdsföreningar etc. på de orter där mamma var verksam innan hon landade i min födelseförsamling Örsås och så småningom blev min absoluta levnadsförutsättning...
Mamma Vera är förstås den självklara grunden för min levnad. Men hennes påverkansringar är vidare än så eftersom hon i alla år var lärare. I årskuserna 3 och 4 i Ambjörnarps skola var hon även min kunskapsförebild: på lektionerna var hon 'fröken' och på rasterna 'mamma'...
- ¤ - ¤ - ¤ - ¤ - ¤ -
Gärna vill jag bli kontaktad om Du av ena eller andra anledningen är intresserad av Mamma Veras liv och leverne...
Här och nu sätter jag en punkt för det här avsnittet genom att återge mammas porträtt av en kossa:
Bilden är hämtad från mammas lilla rithäfte skapat under åren 1923 - 24. Hon är då elva eller tolv år ung. Imponerande, eller hur...